Korruptionen går från icke-existens till sicilianska nivåer – Antikorruptionsarbetet är avgörande

Forskare med kunskap om korruption har ett jobb att göra, påtalar Esaiasson, Gunnarson och Rothstein i DN Debatt idag, och ger en bild av Sverige som de kriminellas marknad som få skulle ha kunnat drömma om för bara några år sedan.  

Det är nu viktigare än någonsin att utveckla den kompetens och förmåga som krävs för att jobba riskbaserat. Det gäller hela närings- och brottskedjan, från bakgrundskontroll vid upphandling till processer för motverkande av finansiell brottslighet inom bank och finans.

Debattartikeln börjar med att Sverige är känt som ett av de minst korrupta länderna i världen, men att vi nu har en situation med infiltration i staten, korruption, bedrägerier och ett välfärdssystem som används som bankomat för organiserad brottslighet.

Faktum är att Sverige blivit ett ‘exempel’ för hur organiserad, ekonomisk brottslighet kommit till ett dukat bord, ett smörgåsbord av möjligheter, utan och utom kontroll.

Rothstein et al varnar för infiltration, kommunernas sårbarhet och kriminella aktörer som tar över samhällsfunktioner. Men är detta något nytt?

Det är inte obekant att svenska företag mutat sig fram utomlands. Trots år av kritik från OECD har Sverige inte angripit korruptionen, vilket Claes Sandgren, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, skrev 12/03/2021, också på DN Debatt.

Vad gäller den organiserade brottsligheten, är nästan på dagen ett år sedan Louise Brown, anti-korruptionsexpert på FCG, skrev i Byggindustrin om organiserade svartjobbsresor från Ukraina till Sverige, där byggnadsarbetare köper en ny identitet, asylhistoria och bussas till Migrationsverkets tillfälliga boende, för att sedan slussas ut till olika arbetsplatser så länge som asylansökningsperioden pågår. Det glömdes snabbt bort men var bara ett av ett stort antal tecken i tiden.

Vad gäller just kommunerna, fick vi ett lackmustest 2018 i vad som blev känt som “Sverigefakturorna”, där ett kriminellt bolag lyckades muta inköpare i >200 kommuner.

Utvecklingen i Södertälje, där insikten plötsligt infinner sig att den organiserade brottsligheten till och med påverkar tillgången på bostad, är inte heller en överraskning. Det har krupit in medan folkvalda och tjänstemän (utan tjänstemannaansvar) inte haft kapacitet att förebygga det som nu materialiserats som de kriminellas framtid. Förändringsångesten har ibland tagit sig uttryck en reaktiv ståndpunkt med hänvisning till alarmism.

Det går att mäta korruption, och det finns ett akut behov att mäta förtroende och etisk styrning, både i offentlig och privat sektor. Risker förändras konstant. Därför måste även kunskap och förmåga att identifiera, utvärdera och hantera risk uppdateras konstant.

Att svenska banker använts systematiskt för penningtvätt blev tydligt för ett par år sedan, och det finns lärdomar att dra från den finansiella sektorns tuffa krav på kundkännedom och det enorma arbete som pågår där. En kund som inte kan redovisa information enligt bankens krav, släpps aldrig in. Bankerna har lärt sig att prissätta sina risker och får bära kostnaderna därefter. Vid offentlig upphandling, eller välfärdsbedrägerier, skjuts risken för bristande bakgrundskontroll över på skattebetalaren.

Vi har en historisk självuppfattning om vårt land som korruptionsfritt. Denna inställning kan möjligen förklara den kulturella tröskel som vi nu måste kliva över, för att ta steget från att se kritiska frågor som kränkande eller relationsstörande, till att lyckas förebygga och hantera risker för brottslighet, såsom föreskrivs i internationella regelverk och risklinjer för anti-korruption.

FCG föreslår därför att:

• Verksamhetsutövare genomför bakgrundskontroller på anställda, uppdragstagare och tredjeparter.

Det är en extrem utmaning att försöka ligga steget före de kriminella. Ett effektivt förebyggande av finansiell och organiserad brottslighet måste ha högsta prioritering på styrelse och ledningsnivå.

Oberoende och kompetent bakgrundskontroll som omfattar finansiella och icke-finansiella faktorer samt förmågan att bedöma och bestämma risknivå är en löpande process som måste omfatta samtliga samverkanspartners, leverantörer och underentreprenörer men också rekryteringar till nyckelfunktioner. Det finns gott stöd och verktyg för att utveckla och leda arbetssätt och processer i existerande standarder och riktlinjer mot mutor och korruption, oavsett bransch och som är direkt användbara också i offentlig sektor.

Det saknas än idag ofta utbildning och kompetens, resurser och mandat för att arbeta just med bakgrundskontroller, och vi ser nu effekten enligt Rothsteins lägesbild.

• Kundkännedom och transaktionsövervakningen förbättras för att mer effektivt upptäcka olika former av bedrägerier och annan ekonomisk brottslighet.

Detta är ett länge förbisett område där fokus på tillit sätter krokben för transparens och ett faktiskt riskmedvetande. Inom bank och finans översätts processen direkt till KYC och kundkännedom, där värdet av just detta kan utvecklas mycket mer för uppnå effektiv nytta och kopplas till transaktionsmonitorering. En del av problematiken handlar just också om kapacitet att arbeta löpande och med lämpliga uppdatering, allt efter riskbild och aktuell affärsverksamhet. 

Utmaningen som lyfts under lång tid inom offentlig sektor handlar om att det saknas möjlighet att dela information och göra informationskopplingar på grund av sekretesslagstiftning. Utan information kommer den organiserade brottsligheten fortsätta ligga steget före.

• Skapa mer effektiva interna kontroller för att upptäcka oegentligheter.

Medvetenhet och riskförståelse kräver kompetens. Det i sig avgör hur väl de interna kontrollerna i en verksamhet fungerar. Fortfarande idag, finns det ett utrymme att fylla för att utveckla interna kontroller för att kunna identifiera och hantera mut- och korruptionsrisker. Den löpande riskanalysen i sig ska också informera nivån och frekvensen av interna kontroller. Vi tittar allt som oftast på termometern innan vi går ut. Vinterjacka eller vårskor? Analogt överfört, i många fall saknas en realistisk och aktuell uppfattning om riskexponering, vilket gör det ytterst svårt för en verksamhet att rusta sig i termer av kontroll och uppföljning, för att inte säga förebyggande.

Allt pekar på att det finns ett akut behov av ett starkare antikorruptionsarbete inom offentlig sektor. Dra nytta av den expertis som finns och de lärdomar som redan gjorts.

”Bättre att jämföra svensk korruption med norra Italien” – DN.SE