Vägledning avseende kameraövervakning

IMY har i slutet på maj 2021 lämnat en ny vägledning avseende kameraövervakning. Eftersom kameraövervakning är ett av fokusområdena för myndigheten under 2021 – 2022, så vill vi kort sammanfatta vad man kommit fram till i rapporten.

Bakgrund

Genom den nya kamerabevakningslagen behöver färre verksamheter än tidigare ansöka om tillstånd för kamerabevakning. Det är endast myndigheter och aktörer som utför uppgifter av allmänt intresse som är tillståndspliktiga. Dataskyddsförordningen, som reglerar den behandling av personuppgifter som sker i samband med kamerabevakning, och kamerabevakningslagen gäller dock samtliga verksamheter och privatpersoner, även om majoriteten av dessa aktörer inte är tillståndspliktiga.

Vad behöver jag tänka på innan jag påbörjar kamerabevakning?

Innan en kamerabevakning påbörjas behöver den som tänkt genomföra bevakningen beakta en rad olika faktorer för att anpassa bevakningen, till exempel:

• Vilket område är nödvändigt att bevaka? Kamerans upptagningsområde bör begränsas till att endast omfatta just det som syftet med bevakningen kräver.
• Vilka tider ska bevakningen ske? Tiden för bevakningen bör begränsas till de tider på dygnet då det exempelvis finns problematik med brottslighet.
• Ska bevakningen ske med bildinspelning eller ska filmmaterialet endast visas i realtid? Bildinspelning anses generellt innebära ett större intrång än realtidsbevakning.
• Hur länge ska materialet lagras? Om filmmaterial ska sparas får det inte lagras under längre tid än vad som är nödvändigt. Huvudregeln är att filmmaterial inte bör sparas längre tid än ett par dagar.
• Vilka säkerhetsåtgärder ska vidtas för bevakningen? Det ska finnas åtgärder som gör att kamerabevakningen omges av lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder.

Inför en kamerabevakning är det vidare viktigt att den som tänkt genomföra bevakningen dokumenterar sina bedömningar. Det är även viktigt att säkerställa att kraven på personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen beaktas. Exempelvis är det viktigt att de grundläggande principerna för behandling av personuppgifter är uppfyllda och att det finns en rättslig grund för kamerabevakningen. Bland annat behöver principerna om uppgiftsminimering, lagringsminimering och säkerhet för uppgifterna beaktas. Är det frågan om en ny och omfattande kamerabevakning som innebär att enskilda regelbundet övervakas krävs vanligen att en konsekvensbedömning görs. Slutligen är den som ska kamerabevaka skyldig att informera om att en plats är kamerabevakad. En sådan upplysning ska lämnas genom tydlig skyltning eller på annat verksamt sätt.

Eftersom den stora delen av aktörer som bedriver kameraövervakning själva ansvarar för bedömningen huruvida övervakningen är laglig, är det viktigt att säkerställa att bedömningen är gjord på ett tillfredsställande sätt. Några punkter att tänka på för den som ska kamerabevaka är följande:

1. Dokumentera era bedömningar.

Kamerabevakning är som utgångspunkt en känslig typ av personuppgiftsbehandling då den fångar en stor mängd information om enskilda. Den som vill bedriva kamerabevakning måste säkerställa att bevakningen som ska ske är laglig. Innan en bevakning påbörjas måste därför flera olika bedömningar göras. Dessa bör dokumenteras skriftligen, bland annat för att möjliggöra för de som blir bevakade att få information om kamerabevakningen och för att säkerställa att rutiner som satts upp följs. Dokumentation är också central för att kunna visa vilka avvägningar som gjorts, enligt ansvarsprincipen i dataskyddsförordningen.

2. Säkerställ att ni uppfyller grundläggande krav.

Innan en kamerabevakning påbörjas behöver den som tänkt genomföra den säkerställa att bevakningen följer de grundläggande principerna vid personuppgiftsbehandling. Det behöver också finnas en rättslig grund för behandlingen för att kamerabevakningen ska vara laglig. Den vanliga rättsliga grunden för personuppgiftsbehandling vid kamerabevakning för privata aktörer är intresseavvägning. För offentliga aktörer och andra som utför en uppgift av allmänt intresse är den rättsliga grunden istället ofta uppgift av allmänt intresse.

3. Tydliggör behovet av bevakningen – och bedöm integritetsintrånget.

För att kunna säkerställa att kamerabevakningen är nödvändig, vilket normalt är ett krav för att den ska vara laglig, är det lämpligt att skriftligen beskriva behovet av kamerabevakningen. Om bevakningen ska bedrivas för att förebygga, upptäcka eller utreda brott krävs som huvudregel att platsen är brottsutsatt. För att beskriva på vilket sätt platsen är brottsutsatt behöver en redogörelse göras över vilka brott och incidenter som har inträffat där, en så kallad incidentrapportering. Bedöm också vilka integritetsrisker som bevakningen medför för att kunna väga behoven mot integritetsintresset. Ett sätt att bedöma en planerad kamerabevakning är att upprätta en konsekvensbedömning över den tilltänkta bevakningen. Ibland finns det en sådan skyldighet.

4. Anpassa bevakningen.

Kamerabevakning skiljer sig från annan personuppgiftsbehandling genom att det finns goda möjligheter att anpassa behandlingen för att göra den mer integritetsvänlig och på det sättet minska intrånget det innebär för den som blir kamerabevakad. På så sätt uppfylls också principerna om uppgifts- och lagringsminimering enligt dataskyddsförordningen. Det finns ett antal parametrar som kan justeras för att göra bevakningen mer integritetsvänlig. Centrala faktorer att beakta är kamerans upptagningsområde, tiden för bevakningen, om den sker genom bildinspelning eller genom realtidsbevakning, lagringstiden och säkerheten för personuppgifter vid bevakningen.

5. Lämna information om bevakningen.

Vid kamerabevakning finns en skyldighet att informera om att en plats är kamerabevakad. En sådan upplysning ska lämnas genom tydlig skyltning eller på annat verksamt sätt. På skylten ska den viktigaste informationen till de registrerade lämnas, till exempel uppgift om vem som bedriver bevakningen, kontaktuppgifter till denna, för vilket ändamål bevakningen bedrivs och att de registrerade har rättigheter enligt dataskyddsförordningen. Även uppgifter som kan överraska den som blir bevakad ska finnas med på skylten, till exempel om bevakningsmaterialet lagras utanför EU, om ljud spelas in samt hur länge materialet sparas. Skylten och dess information anses utgöra det så kallade första lagret information. Fullständig information ska också lämnas till de registrerade och det kan ske i det andra informationslagret, till exempel på en webbplats. Det andra informationslagret måste även lämnas på ett icke-digitalt sätt, till exempel via ett telefonnummer eller på en affisch på platsen.

Slutsats

Både för de som redan har och för de som ska påbörja en kameraövervakning, så kan det vara en god idé att sätta upp riktlinjer för hur man gör detta samt ta fram en checklista på vad man bör ha gått igenom och ha på plats avseende övervakningen. Även om man redan har kameraövervakning på plats bör man gå igenom alla delar och säkerställa att övervakningen är laglig och integritetsvänlig.

Behöver ni stöd med arbetet kring genomgång av er kameraövervakning eller avseende dokumentation och information, så kan vi på FCG bistå med hjälp.