FI-rapport om försäkringsföretagens egna risk- och solvensbedömningar

Finansinspektionen (FI) har lämnat en rapport med iakttagelser och bedömningar av försäkringsföretagens genomförande av egna risk- och solvensbedömningar (ORSA).

Nedan lyfts de viktigaste slutsatserna fram från FI:s rapport. För hela rapporten; se här.

ORSA-processen

PROCESS – Utformning av ORSA-processen bör ske utifrån företagets specifika verksamhet och de risker som är relevanta för företaget, och spegla affärsplanen och ta hänsyn till fastställd riskaptit och risktolerans. Detta kräver att styrelsen tar ansvar för processen och aktivt deltar genom att bland annat besluta om lämpliga metoder för ORSA och kritiskt granska resultatet av bedömningarna.

ORGANISATION – Det bör finnas en utsedd funktion (FCG-anm: inte att sammanblanda med ”central funktion”) som är ansvarig för att koordinera processen. Det finns inga hinder att lägga ut genomförandet, men att ansvaret kvarstår internt. Centrala funktioner bör genomföra granskningar av ORSA.

STYRELSENS ANSVAR – Styrelsen är ytterst ansvarig för ORSA och bör delta aktivt i processen. Detta innefattar mer än att enbart godkänna styrdokument och rapport för ORSA. Styrelsens deltagande bör framgår av t ex styrelseprotokoll.

STYRDOKUMENT – Styrdokumenten bör beskriva hur ett företag faktiskt arbetar med ORSA i form av processer, beslutsgång och tidplaner, och inte enbart behandla krav enligt regelverket.

RESULTAT – ORSA ska inte endast ses som en aktivitet som genomförs för att uppfylla kravet på årlig rapportering av en ORSA-rapport. Tidsmässigt bör ORSA genomföras så att resultaten kan beaktas i affärsplaneringsprocessen och i den strategiska planeringen.

UTANFÖR NORMALA TIDSRAMAR – Varje företag bör definiera vad som innebär en väsentlig förändring av de risker som företaget är utsatt för, för att lättare kunna definiera när en ny bedömning ska genomföras. I bedömningen bör både kvantitativa ansatser och kvalitativa resonemang användas.

Bedömning av totalt solvensbehov

BEDÖMNING – Totalt solvensbehov ska baseras på en självständig bedömning utifrån företagets egen riskprofil och som inte är baserad på beräkningen av solvenskapitalkravet. Bedömningen bör omfatta företagets samtliga väsentliga risker, och bör baseras på egna metoder och antaganden.

FRAMÅTBLICKANDE PERSPEKTIV – Tidshorisonten behöver utgå från företagets affärsplanering och strategi, och enligt FI minst vara tre år. För företag med en mer långsiktig affär, som till exempel livförsäkringsföretag med traditionell försäkring, bedömer FI att tidshorisonten bör vara minst fem år. Även längre tidsperioder kan vara relevanta.

HANTERING AV RISKER – Företagen bör beskriva hur de hanterar de risker som inte kvantifieras i bedömningen av det totala solvensbehovet. Åtgärderna ska vara realistiska och kunna användas i en stressad situation. FI anser även att företagen bör säkerställa att de tar hänsyn till relevanta risker som olika hållbarhetsrelaterade aspekter kan medföra i sin riskanalys.

METODER & ANTAGANDEN – FI anser att egna metoder och antaganden baserade på riskprofilen ska användas vid bedömning av det totala solvensbehovet. Bedömningen kan i ett första steg baseras på kvalitativa resonemang, och sedan använda egna beräkningsmetoder för åtminstone de mest väsentliga riskerna. Stresstester och scenarioanalyser bör beakta oväntade, men möjliga, händelser och att de mest relevanta riskerna bör stressas.

Skillnader mellan riskprofil och antaganden för solvenskapitalkravet

• BEDÖMNING – Bedömningen av antaganden bör omfatta en jämförelse mellan den egna analysen av företagets riskprofil och de riskmoduler om anges i standardformeln. Den bör även omfatta en jämförelse av de metoder som används i standardformeln och vilka metoder som anses vara lämpliga utifrån företagets egen riskprofil.
• BETYDANDE SKILLANDER – För att kunna avgöra när en kvantitativ bedömning behöver göras bör ett företag definiera vad som utgör en betydande skillnad. Det kan t ex göras genom att fastställa en gräns i form av ett belopp eller en viss andel av solvenskapitalkravet eller kapitalkravet för en enskild risk.

Efterlevnad av kapitalkrav och försäkringstekniska avsättningar (FTA)

BEDÖMNING – FI anser att hänsyn ska tas till alla framtida händelser som kan påverka solvenssituationen. Ett företag bör även säkerställa att aktuariefunktionen bedömer om kraven för beräkningen av FTA kommer att uppfyllas. Dessutom bör aktuariefunktionen bedöma vilka potentiella risker som orsakas i samband med beräkningen av FTA.

TIDSHORISONT – Den tidshorisont som används i den framåtblickande bedömningen bör vara lämplig sett till företagets befintliga verksamhet och affärsplan. Det bör tydligt framgå hur solvenskapitalkravet, minimikapitalkravet, kapitalbas och FTA utvecklas.

FÖRÄNDRINGAR I RISKPROFIL – Ett välutvecklat riskhanteringssystem bör omfatta metoder som scenarioanalyser, stresstester, känslighetsanalyser och omvända stresstester, och att de analyser och tester som genomförs löpande i verksamheten även bör användas i ORSA för att bidra till att integrera ORSA med den löpande riskhanteringen.

KAPITALBASENS KVALITET – Kvantitet, kvalitet och fördelning på olika nivåer av kapitalbasen bör framgå tydligt. Dessutom bör hänsyn tas till alla händelser som påverkar kapitalbasen.

AKTUARIEFUNKTIONENS SYNPUNKTER – Aktuariefunktionen ska göra en bedömning av den fortlöpande efterlevnaden av bestämmelserna om FTA samt en bedömning av potentiella risker i samband med beräkningen. Huvudsakliga antaganden och metoder som påverkar värderingen av FTA ska identifieras och bedömas.

Redan i juni 2017 presenterade Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (EIOPA) en rapport om försäkringsföretagens genomförande av ORSA i Europa. Se och .

FCG anser att ORSA är en viktigt verktyg för styrelse och VD vid styrning och planering av försäkrings- och kapitalförvaltningsverksamheten i ett försäkringsföretag. ORSA-rapporten, liksom den regelbundna tillsynsrapporten (RSR), är även bra tillsynsverktyg för FI och ett ”titthål” i ett företags kärna.

FCG lyfter nedan fram vanliga fallgropar vid genomförande av ORSA och lämnar förslag på lösningar.

FCG erbjuder följande tjänster vid genomförande av ORSA

• Koordinera och projektleda genomförande av ORSA
• Utveckla, anpassa och effektivisera ORSA-processen
• Identifiera och värdera risker kvantitativt och kvalitativt
• Utveckla och anpassa känslighetsanalyser, stresstester, omvända stresstester och scenarioanalyser baserat på strategiska-, affärs- och verksamhetsplaner
• Bedöma standardformelns lämplighet utifrån egen syn på riskprofil
• Projicera balansräkning innefattande kapitalbas, kapitalkrav och solvensbehov
• Möjliggöra riskbaserad styrning och analys av effekter
• Utveckla styrdokument, processer, antaganden, metoder, modeller, etc för risk- och kapitalhantering
• Ta fram dokumentation
• Genomföra validering

Vill du diskutera detta eller veta mer? Kontakta oss.