Brexit – osäkerhet på derivatmarknaden

Förhandlingarna mellan Storbritannien och EU om villkoren för Storbritanniens utträde ur EU den 29 mars 2019 är nu avklarade. Den 14 november godkände den brittiska regeringen premiärminister Mays föreslagna utträdesavtal och den 25 november godkändes avtalet av EU-ländernas ledare.

Det största hindret för en ordnad Brexit kvarstår dock. Avtalet måste godkännas av det brittiska parlamentet och flera EU-kritiska ledamöter i Mays konservativa Toryparti har redan uttryckt sitt missnöje med både avtalet och premiärministern. Även Labours partiledning har klargjort att de kommer uppmana sina ledamöter att rösta emot avtalet.

Parlamentet kommer rösta om avtalet den 11 december och två dagar senare har EU:s stats-och regeringschefer ett toppmöte inplanerat, mötet kan komma att bli mycket viktigt ifall avtalet faller i parlamentet. Med tanke på det politiska läget kan en hård Brexit, det vill säga att Storbritannien lämnar EU utan ett utträdesavtal, inte uteslutas och FCG anser att detta är ett scenario som företag bör förbereda sig på.

Om avtalet istället godkänns av parlamentet, kommer EU-regleringar fortsätta gälla och aktörer från Storbritannien kommer inte anses vara aktörer från tredjeland under den övergångsperiod som varar från utträdet fram till slutet av 2020.

När Finansinspektionen (FI) analyserade konsekvenserna av en hård Brexit i somras drog de slutsatsen att den främsta påverkan en hård Brexit skulle ha på det svenska finansiella systemet var via dess påverkan på den svenska räntederivathandeln – 90% av alla räntederivat i svenska kronor clearas hos London Clearing House Ltd (LCH). Vid en hård Brexit skulle LCH bli en aktör från tredjeland vilket förändrar förutsättningarna för clearing av nya derivat och för redan clearade derivat med LCH som motpart. Exempelvis skulle kraven från EMIR gällande obligatorisk clearing av vissa typer av derivat och motparter inte efterlevas om LCH anses vara en aktör från tredjeland.

Sedan FI skrev sin rapport i somras har EU-kommissionen sagt att finansiella institutioner inom EU kommer att ha oavbruten tillgång till brittiska clearing-hus även vid en hård Brexit. Detta kommer dock vara en kortsiktig lösning baserad på ekvivalensbeslut från EU-kommissionen och exakt hur länge en sådan lösning skulle vara på plats samt införas är fortfarande oklart.

På kort sikt är det osannolikt att en hård Brexit ska leda till några större störningar i derivathandeln. Dock blir nog valet av att använda LCH framgent inte lika självklart som det varit tidigare, varken för befintliga LCH medlemmar när det gäller nya derivataffärer eller för bolag som överväger att börja cleara derivataffärer, direkt via medlemskap i clearing-hus eller via en clearing-broker.

Om längden på utestående derivat eller nya derivat som clearas på LCH är längre än perioden för förslaget på övergångsregler, vilka estimeras gälla fram till 2020, så bör man analysera eventuella konsekvenser redan nu.

Icke-finansiella bolag och mindre finansiella aktörer som idag inte täcks av regulatoriska clearing-krav men som på affärsmässiga grunder valt att börja cleara vissa derivat, kommer kunna påverkas indirekt då de oftast använder sig av en bank som agerar clearing-broker gentemot LCH. För dessa bolag kan bland annat kostnaden för clearing gå upp, troligtvis även för redan utestående clearade affärer. Detta beror på att om LCH blir en aktör från tredjeland skulle de kapitallättnader som idag finns för banker som agerar clearing-broker, försvinna, och derivat som är clearade hos LCH då troligen skulle behöva kapitaltäckas som OTC-derivat.

Samtidigt börjar clearing-kraven för vissa derivat gällande EMIR kategori 3- och kategori 4-bolag att komma närmare vilket naturligt ökar clearing behovet. Även kraven för utbyte av variation margin och initial margin, som leder till ökade kostnader för OTC-derivat, kommer att öka volymerna av derivat som clearas.

Bolag som clearar delar av sina derivat samt bolag som står inför regulatoriska eller affärsmässiga förändringar relaterat till clearing, bör analysera Brexits effekter på respektive clearing-hus, motpart och produkt. Analysen bör utgå från både legala och regulatoriskt perspektiv såväl som affärsmässiga t.ex. vilka clearing-hus som likviditeten kommer att flytta till för respektive produkt.

FCG anser även att bolag som idag har utestående OTC-derivat som är skrivna under ISDA-CSA avtal enligt brittisk lag, bör se över sin avtalsstruktur och eventuellt påbörja diskussioner med relevanta motparter.

För att höra mer om hur FCG ser på Brexits konsekvenser och hur ni som bolag kan komma att påverkas, kontakta oss.