EU:s femte penningtvättsdirektiv klubbas
Det fjärde penningtvättsdirektivet (”4AMLD”), vars implementering fortfarande pågår för fullt runt om i Europa, är redan gamla nyheter. Den 30 maj 2018 utfärdades EU:s direktiv 2018/843 /EU om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism – det som informellt blivit känt som det femte penningtvättsdirektivet (”5AMLD”).
Det reviderade direktivet, som kommer att träda i kraft 10 januari 2020, syftar till att ytterligare stärka arbetet med åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism mot bakgrund av de senaste terroristattackerna i Europa och ökad virtuell finansiering.
FCG reder ut vad de nya bestämmelserna innebär:
Register över verkliga huvudmän
5AMLD innehåller utvidgade bestämmelser om registret över verkliga huvudmän såsom vad som ska registreras, var registrering av truster ska äga rum, vem som får tillgång till informationen i nationella register och hur nationella register ska sammankopplas. I vissa medlemsländer måste man i nuläget nämligen visa sig ha ett s.k. legitimt intresse för att få del av uppgifterna i ett register över verkliga huvudmän, något som kan vara förknippad med relativt stor administrativ börda. Revideringarna ska leda till att tillgängligheten till EU-ländernas register över verkliga huvudmän förbättras och förenklas genom att göra all information kring verkliga huvudmän för bolag görs publik. För svenska verksamhetsutövare blir den största förändringen att det kommer bli avsevärt enklare att få insyn i utländska ägar- och kontrollstrukturer.
Förbetalda kort och virtuella valutor
Risker kopplade till förbetalda kort och virtuella valutor (s.k. kryptovalutor) uppmärksammas och skruvas åt i 5AMLD. Revideringarna kommer innebära sänkt tröskelvärde för vissa förbetalda kort (s.k. open-loop) till 150 euro, och kretsen av verksamhetsutövare som behöver vidta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism utvidgas till plattformar för växling av virtuella valutor (s.k. DCEs, Digital Currency Exchanges) och tillhandahållare av plånböcker för virtuella valutor. Regleringen är en tydlig signal till branschen och visar på en medvetenhet kring den anonymitet som tekniken erbjuder och att bristen på reglering och tillsyn har gjort det attraktivt för kriminella (inklusive terrorister) att använda tjänsterna för att dölja finansiella transaktioner.
Skärpta åtgärder för högriskländer
5AMLD föreslår att strängare kundkännedomsåtgärder ska tillämpas för affärsförbindelser eller transaktioner till eller från högrisktredjeländer med strategiska brister avseende åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Syftet är att harmonisera de skärpta åtgärderna inom unionen och det införs krav på fördjupad kontroll av kunden och den verkliga huvudmannen, ytterligare kontroll av syfte och art, inhämtande av medlens ursprung, inhämtande av godkännande av behörig beslutsfattare och skärpt övervakning av transaktioner och aktiviteter.
Informationsdelning till Finanspolisen
5AMLD tydliggör att FIUs (Financial Intelligence Units) – i Sverige Finanspolisen, kan få tillgång till information som hålls av verksamhetsutövare utan att verksamhetsutövaren i fråga nödvändigtvis har rapporterat en misstänkt transaktion. Dessutom ska Sverige införa ett register eller system som möjliggör att Finanspolisen snabbt kan få tillgång till information om innehavare av bank- och betalkonton. Förändringarna ska underlätta Finanspolisens arbete och ge bättre möjligheter för medlemsländernas FIUs att samarbeta med varandra.
Övriga förändringar
5AMLD innebär också, utöver ovanstående krav, ett antal mindre förändringar. De flesta av dessa förändringar är förtydliganden och klargöranden avseende vissa frågeställningar som har framförts från branschen och vissa medlemsstater i och med implementeringen av 4AMLD.
Har du fler frågor om direktivet är du varmt välkommen att kontakta oss!