I väntan på den nya tjänstepensionsregleringen

Inom kort väntas Finansdepartementet komma med en lagrådsremiss för ny rörelsereglering för tjänstepensionsföretag (TRL). Finansinspektionen kommer senare att komma med utkast på Föreskrifter och allmänna råd för tjänstepensionsföretag. I väntan på att dessa ska remissas lyfter FCG ett antal frågeställningar som hänger i luften.

Genom den nya rörelseregleringen för tjänstepensionsföretag kommer en helt ny tjänstepensionsbransch att bildas. De fem största livbolagen hade per 2017-09-01 tillsammans ett förvaltat kapital om 2 946 miljarder kronor.  Av detta utgörs cirka 2 200 miljarder av tjänstepensionskapital, vilket är det kapital som kan komma att flytta över till nybildade tjänstepensionsföretag när den nya rörelseregleringen för tjänstepensionsföretag träder ikraft. De största livbolagen som berörs är Alecta, SEB Liv & Pension, Skandia, AMF och Folksam Liv.

Nedan lyfts ett antal utstående frågor som förhoppningsvis kan besvaras genom remiss på lag och föreskrifter som kommer inom kort.

• Hur kommer utformning av lagrådsremissen innefattande det riskbaserade kapitalkravet att bli?
  • Den nya regleringen väntas träda ikraft i Sverige den 13 januari 2019, samtligt som IORP II-direktivet träder ikraft.
  • Hur ska den vanliga lagstiftningsprocessen hinnas med? En sedvanlig remisstid tar tre månader och en beredning av remissvaren och skrivandet av en lagrådsremiss kommer att landa i ca maj/juni 2018, vilket dessutom är precis innan riksdagsvalet.
  • Hur kommer konfidensnivå (skyddsnivån) för det riskkänsliga kapitalkravet att bli?

• Vad kommer att gälla för ombildning till tjänstepensionsföretag?
  • Kommer det finnas möjlighet för företag att gå mellan försäkringsrörelselagen (FRL) och den nya rörelseregleringen för tjänstepensionsföretag (TRL)?
  • Kommer fönstret att stängas vid 31 dec 2019 pga risken för regelarbitrage och att företagen drar utnyttjar kryphål i regelverken? Eller kommer perioden att förlängas till 31 dec 2022, vilket ges som möjlighet ges i IORP II-direktivet?
  • Idag finns ett antal renodlade livbolag med tjänstepensionsverksamhet, vilka är Alecta, AMF, KPA Pension, Kåpan, och Folksam LO. Även till viss del AFA med riskförsäkringar som ingår inom ramen för tjänstepension. För övriga bolag med mer eller mindre blandad livförsäkringsverksamhet återstår mycket arbete med att särskilja bestånden, vilket är en process som kan ta 2-3 år.

• Hur lång kommer övergångsperiodens att bli?
  • Kommer övergångsperioden att sträcka sig till utgången av 2019 eller 2022?

• Kommer det en alternativ reglering även för de understödsföreningar som inte är tjänstepensionskassor?

• Hur kommer tillämpningen av den nya regleringen att påverka produkter och deras utformning?
  • Vad kommer att gälla för privatägd tjänstepensionsförsäkring och privat pensionsförsäkring?
  • Vad kommer att gälla för riskförsäkring i allmänhet och särskilt riskförsäkring som ingår inom ramen för tjänstepensionsplaner såsom sjukförsäkring och premiebefrielse? Enligt nuvarande tjänstepensionsreglering kan riskförsäkringar (såsom TGL) utgöra en del av tjänstepension. Men enligt FI:s rapporteringsregler från 2006 ingår inte TGL i definitionen, vilket kan ge problem för livförsäkringsföretag att ombilda sig till tjänstepensionsföretag.

• Hur kommer hantering av uttaxeringsrätt att påverkas?
  • Ska Sverige följa övriga EU-länder och tillåta att den så kallade uttaxeringsrätten ska få räknas in i kapitalbas under FTA?
  • Inom KAP-KL-området finns långtgående möjligheter att be parterna om att bidra med finansiering vid behov. Inom ITP-området finns inte samma uttalade möjligheter, men vid en eventuell kris finns även här möjligheter för valbara bolag att få kapitaltillskott.

• Vad kommer att gälla för nedsättning av förmåner?

• Hur kommer grupp- och konglomeratreglerna att utformas?

• Vilka möjligheter till ingripande kommer Finansinspektionen att få?